2008 drabbades jag av plötsligt hjärtstopp och var borta i mer än 50 minuter. Det gjorde att jag fick en syrebristskada. Jag överlevde och var länge på rehab där dom kartlade vilka svårigheter jag fått av syrebristen. Min funktionsnedsättning är ett dolt handikapp och syns inte på utsidan. Jag tillhör LSS 2 och behöver stöttning i vardagen. Jag är en överlevare! Precis som alla andra med en funktionsnedsättning. Jag har rätt att leva mitt liv. Rätt att få möjlighet till en sysselsättning. Rätt att vara en del av samhället. Men jag får inte den stöttning som jag haft tidigare av kommunen. 2020 tog man bort boendestöd helt under två år. Nu har jag åter några timmar i månaden. Samma med ledsagning. Några få timmar I månaden. Det gör att jag inte kan bibehålla den kunskap jag tidigare återerövrade och inte heller kan vara en del i samhälle. Nu vill jag dela min erfarenhet och berätta om det som har varit och är. Min och Elisabeths förhoppning är att det blir en förändring i framtiden för överlevare och närstående. Och att vi är en röst för de som inte själva kan göra sin röst hörd. För jag vet att jag inte är ensam i den här situationen.

/Kenneth